Jag är inte direkt den som är payback bitch, så jag ger inte min hämd till någon. Men jag kan nästan tänka mig hur ont i magen du får nu, hur mycket du vill gråta, fast du inte får fram någonting för att du är så arg för att du inte kan göra något åt min ignorans, stolthet, och min ilska. Kan nästan tänka mig hur irriterande det är, och hur naglarna får lida för att du inte kan släppa det.
Jag kan bara nästan tänka mig hur det är, för det var alltid jag, denna gången var det jag som skrek Bu, och det var du som blev rädd, inte jag.